Våren...

...närmar sig med stora steg här i Lund.

Jag vet att krokusar redan dykt upp på sina ställen i Lund. Men här är från rabatten på vår bakgård som är väldigt mycket i skugga och att krokusar knoppar där är ett tydligt vårtecken!

Så skönt med de friska vårvindarna! Våren är så välkommen!

Dagens ungdom...

Jag kan inte annat än bli orolig. Det jobbiga med Facebook är ju att man ibland tvingas se verkligheten.

Verkligheten att ungdomar man känner (som inte slutat grundskolan än) dricker sprit. Det händer ganska ofta att de blir taggade på kort från fester de varit på. I och för sig är det inte så ofta jag ser just dem jag känner med sprit i handen, de har kanske "bara" cider eller öl. Men man ser att ungdomar i samma ålder häller i sig starksprit eller vin som har bestydligt högre alkoholmängd än cider.

Man ser att en del av ungdomarna har petflaskor - förmodligen med helt annat innehåll än etiketten anger. Fine. Det är oftast inte så stora flaskor och de har väl bara norpat lite från föräldrarnas barskåp. Men en del har de riktiga spritflaskorna - vodkaflaskor. Jag undrar mest vem som är så dum att den tycker det är okej att langa så mycket sprit till ungdomar som bara är 16 år.

Sen vet man ju inte själv hur man kommer agera som tonårsförälder. Klart man ska ha nolltolerans. Men jag är sjukt svag för argumentet att ungdomarna ändå får tag på dricka och då är det ju bättre att jag själv köper ut, så jag har koll på vad de dricker. (Jaja, även om jag köper ut så hindrar ju inte det ungdomarna att skaffa mer från annat håll...) Jag menar inte att jag vill köpa ut till mina egna barn om jag hamnar i den situationen någon dag. Jag menar mest att det är svårt att veta nu hur man kommer agera då.

Jag ville mest få ur mig att jag är orolig. Dels för ungdomarna jag känner men också för deras umgängeskrets.

Ja, dagens ungdom... vart är världen på väg egentligen...? :P

Lingon!

När jag igår åt frukost kan man säga att jag fick en liten överraskning...

Jag har ätit Pågens Lingongrova ganska länge. Jag har förvisso haft ganska många pauser, men Lingongrovan har funnits med länge. Jag tror att de flesta som läser detta och själva äter Lingongrova kan nog hålla med om att brödet inte riktigt är värt sitt namn - för så mycket lingon är det inte där i!

När jag tog mina två brödskivor igår såg jag det här:
Ja, du ser rätt!

Det är ett delat lingon!

Jag tror detta har hänt mig en gång innan.

Igår kom beskedet...

...att Biskopen avgår i sommar. Rättare sagt 1:a juli. Snabbt gick det. Han ska forska istället.

Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera.

Skulle jag bli ledsen för att vi så tidigt måste byta Biskop? Tänk om den nye tänker röra om i grytan mer än vad den nuvarande gjort? Tänk om den nye ska göra det jobbigt för oss kandidater? Jag orkar inte mer strul och fler besvikna studiekamrater.

Eller skulle jag bli glad, just för att vi ska få en ny? Vad som än nu har hänt på stiftskansliet så har ett förtroende brutits. Vad som än har hänt så skulle det bli svårt för den nuvarande att bygga upp förtroendet igen. Sånt tar tid.

Jag vet inte hur jag ska reagera idag heller.

Egentligen känner jag mest för att gråta.
Rädd för att en ny ska ifrågasätta mig på nytt.

Jag orkar inte.

Det här med Biskopen...

Ja, jag nämnde ju i förra inlägget att Biskopen hamnat i lite bråk.

Jag tänkte mest säga att jag tycker det är tråkigt det som hänt. Nä, inte för att det just handlar om Kyrkan där alla ska vara så snälla. Utan för att det är där mitt hjärta finns. Skulle jag jobba på ICA och det blev massa skriverier om någon chef och annan anställd så skulle jag också tycka det var tråkigt, för det blir i ett sammanhang där jag blir berörd, på ett eller annat sätt.

Just nu vill jag bara att allt ska komma upp till ytan. Att det ska klaras ut vad som har hänt och hur det ska lösas. Så att vi dödliga kan få veta vad som faktiskt har hänt, istället för att vi ska försöka gissa oss fram.

En av mina favoritpojkar (han jag ska gifta mig med om Simon skulle lämna mig eller dör alldeles för tidigt - peppar, peppar) har en klok pappa. Den kloka pappan, tillika prästen, skriver om försoning. Han är alltså inte lika hård som sin kollega Fader Dag. Denna händelse gjorde väl inte Dags syn på Biskopen bättre heller. Och man kan läsa lite överallt om hur andra har reagerat på det Dag skriver och säger.

Men försoningen måste få råda.
Säga vad man vill om Dag, men jag vet att Gud älskar honom.
Gud älskar Biskopen också för den delen, även om knuffen nu var berättigad.