. : † Sheena 11.04.2009 † : .

Min lilla sötnos har somnat in.
Hon lämnar ett hål i hjärtat.
Efter 7½ år ville Gud ha tillbaka henne.
Jag tackar för lånet.

Jag trodde hon skulle försvinna redan förra gången jag var hemma, hon var så dålig redan då.
Idag (lördag) var hon jättedålig redan på morgonen.
På kvällen, innan jag skulle åka iväg var hon ännu sämre och betedde sig jättekonstigt.
Hon ville verkligen komma undan.
Vara för sig själv.
Vi la en stor handduk över buren så hon skulle få känna sig ifred.
Jag åkte iväg och mamma gjorde i ordning efter maten.
När mamma skulle titta till Sheena nästa gång hade hon dött.

Efter att jag kommit hem från midnattsmässan var jag och klappade lite på henne.
Det känns så overkligt på något sätt.
Men jag har hunnit förbereda mig ett par veckor på att det snart skulle hända.
Min lilla sötnos.

Och nu står Vincent utanför mitt rum och tittar frågvist på mig.
Han förstår nog inte att han borde komma och hoppa upp i mitt knä och bara vara go och fin.
Trösta lite.









Mitt lilla stolpskott som sprang så snabbt genom huset att hon flög ner för källartrappan.
Mitt lilla stolpskott som var så sällskapssjuk att hon tog sig upp för den hala och livsfarliga trappan till övervåningen.
Mitt lilla stolpskott som nästan skrämde livet ur Vincent.
Mitt lilla stolpskott som gång på gång byggde bo åt sina obefintliga ungar.
Mitt lilla stolpskott som kissade på en vän precis efter att jag berättat hur duktigt rumsren hon var.
Mitt lilla stolpskott som betedde sig som en katt genom att hoppa upp och sitta i fönster.
Mitt lilla stolpskott som betedde sig som en hund genom att troget följa efter en vart man än gick.

Mitt lilla stolpskott som inte lever längre.